Att jobba om plast har varit lärorikt, vi har fått tänka om om välldigt mycket om hur vi ska slänga plasten och hur den förtsör miljön så mycket.
Vi återandvänder plasten på ett annat sätt, t.ex så sparar vi plastpåsarna så vi kan andvända dom till andra saker istället för att förstöra miljön varje gång vi slänger en plastpåse.
 Vi har insett hur mycket vi andvänder plasten i vardagen och vad som skulle ha hänt om inte plasten uppfanns.
För det mesta som vi andvänder är faktiskt plast. 






Vi har varit inne på våra kompisars bloggar, där skriver dom om andra matrial t.ex glödlampor, papper, metall, mat, batterier, glas och trä. 
Där har vi fått tänkt om också, t.ex om hur mycket vi slösar på allting och hur bortskämd vi i Sverige egentligen är jämfört med andra länder där dom nästan inte ens får tag på mat.  

Den första konstgjorda plasten som uppfanns skapades av Alexander Parkes, som visade det 1862 på Great International Exhibition i London. Materialet som det gjordes av kallades Parkesine.



Alexander Parkes

Som ung man var Parkes lärling åt en mässinggrundare. Han började senare på Elkingtor, och hans intresse för det
nybildade gummiindustrin på 1840-talet och 1850-talet ledde till uppfinningen av ett nytt material som han kallade Parkesine. Parkesine var baserad på cellulosa nitrat och är allmänt accepterat som den första plasten.
Det var då Parker presenter sitt nya material Parkesine som han visade upp 1862 på great International Exhibition i London, som pris fick han en medalj.



 

Det här är Alexander Parkes som var den första mannen som skapade plastens historia.

Det finns många olika plaster i olika former, färger och kvaliteter.

Som t.ex:


. ABS,SAN som ingår Akrylnitril-Butadien-Styren,resp Styren-AkrylNitril

. Akrylplast som ingår Polymetylmetakrylat

. Amidplast som ingår Polyamid

. Cellulosaplast som ingår Cellulosa

. Epoxiplast som ingår Epoxiharts

. Esterplast som ingår Polyester

. Etenplast som ingår Polyeten

The bad thing with plastic: The bad thing about plastic is that it destroys the environment.
It affects a lot of what will happen in the future.
For example, disposable plates and cutlery are thrown at once after one use.
Plastic is very dangerous for the environment. When you throw for example a plastic bag in the nature it takes
very long time for the plastics to be soil. It affects the greenhouse effect badly.










The good thing about plastic: The good things about plastic is that plastic is used a lot of things we need, such as plastic bags, we need very much, when we have gone to buy food we pack the food in a plastic bag, and some food is laminated with plastic, and if you would check into someone's child's room so you can find really much plastic toys.


Here is some plastic toys:

(Plastsaker)




Om man pantar en pet-flaska kommer det nya plastsaker, som t.ex pet-flaskor, plastleksaker, plastpåsar och mer som är gjort av plast.

Det finns många olika sorters plaster. Men om man t.ex. ska återvinna en petflaska så går man ju först och pantar den, sedan så smälts plasten och av det kan man göra nya plast saker.

 
Termoplast kallas den sortens plast som kan formas lätt vid uppvärmning. Detta gör det möjligt att återskapa former, det vill säga att man kan återvinna termoplaster. Det är termoplaster som vi lämnar när vi pantar PET-flaskor.

Termoplastens polymer är likt spagetti. När man kokar spagetti är ”trådarna” lätta och rörliga, men när de kylnar så blir de klibbiga och inte så rörliga. Samma sak är det med termoplast. Vid uppvärmning blir plasten mjuk och går att forma i stort sätt hur man vill, men när de är nedkylt så behåller den formen den fick under uppvärmningen.
 

Lite kort:

1. Först pantar man sin flaska. Man får 1 till 4 kr
för en flaska beroende på vilken sort det är.
2. Sedan när flaskan är räknad så skickas den
till bryggeriet som balas innan de sänds vidare
till återvinningen.
3. På återvinningsanläggningen sorteras, tvättas och mals flaskorna innan de smälts ner. Sedan skickas det vidare till bryggeriet igen.
4. På bryggeriet blåser man upp plasten till nya flaskor.

Plast är organiska material (material där kolatomer ingår) och byggs upp av en eller flera makromolekyler Polymer + ett antal tillsatsämnen / additiv.

Polymererna tillverkas genom att man kopplar samman ett stort antal mindre molekyler - monomer = Polymerisation

Plast används mycket till vardagen, t.ex. när man går och handlar så har många av varorna plastförpackningar och man kan då lägga i alla varor i en plastpåse som också är gjort ut av plast.
Om man är ute på en picknik så kan man ta med sig plastbestick, plastmugg och kanske en burk som det ligger någon macka i , Mycket ut av det är plast

Polymererna är uppbyggda av små molekyler som kallas för monomerer. Den process där polymerer framställs kallas för polymerisation. Man kan framställa polymerer på olika kemiska sätt. En metod är att bygga upp en kedja av molekyler genom att tillsätta en monomer i taget. Den andra metoden innebär att man tillsätter två olika molekyler som sedan bildar en kedja tillsammans. Man kan även fysiskt blanda två eller fler polymerer för att framställa en legering

Det man ofta brukar kalla plast heter egentligen polymer. Plast blir det när man tillför vissa tillsatser till polymererna. En polymer består av en lång kedja av molekyler bestående av kol. Polymererna har sitt ursprung i naturen och har funnits ända sedan jorden skapades. De polymerer som används i dagens samhäller är dock inte naturliga utan har framställts på konstgjord väg.